Baba Tuba

Jo, jag och min vän Axel har spelat in en låt, för att det är skoj. Den är sådär halvpretto och man kan se musikvideon här och ladda ner låten här. Håll till godo!

Tre Teorier: Uppföljning

Så här går det sammanfattningsvis med mina teorier.

1. Tråkverkligheten är stängd för tekniskt underhåll.

2. Man sover bäst om det är tyst och mörkt och man är jävligt trött.

3. Positiv förstärkning, regissörsjävel! Ge tecken, om jag följer dem, belöna mig. Om det går förlång tid förloras effekten, och saker blir tråkiga. Jag får försöka igen vid väl valt tillfälle...

Sammanfattningsvis: Hajde världen, jag är trött på att vänta!

Teorier

Jag har tre teorier. De är som följer:

1. Man kan inte byta fem år av sitt liv mot en plats på Sociologi A. Inte ens om någon har en position på en institution och säkert skulle ha användning av fem års av någons (min) tid. Hur kul är det att bo i en genomreglerad värld? Jag vill byta en plats på en utbildning mot fem år i en väpnad motståndsrörelse, men det är tydligen lite för mycket äventyrsbok för verkligheten. Jävla tråkverklighet.

I och för sig så kanske det är tur för min del. Jag i en väpnad motståndsrörelse? Ingen bra idé! Så om nu verkligheten bara kan tänka sig att kontra med ett par distanskurser, lite disciplin samt en gnutta genialitet så kan jag känna att verkligheten kan få fortsatt förtroende. Det går ju så bra annars, och sedan ett nej till Sociologi A i Uppsala. Så himla onödigt...

2. Man sover bättre om man lyssnar på musik som man skulle höra i en film när kameran zoomar ut från sängen, genom fönstret och över hustaken, gärna lite femtiotals-disneytecknat sådär. Musik som Edith Piaf. Får se hur det går med det, bra eller dåligt, det får vi se...

3. Min tredje teori är något intangibel, som det faktiskt heter. Den går ut på, ja, det är följdaktligen lite svårt att säga. Men om man känner att man hamnat i ett film-montage, och det finns riklig tillgång på avrivna lock från ett paket gauloises, och om Sören Kierkegaard tittar uppfordrande på en ifrån ett bokomslag, så får man bara ta tecknen för vad de är. Klyschiga, välvalda och övertydliga. Om någon känner den som regisserar mitt liv kan ni hälsa att det var jävligt bra gjort men att det är bäst att det går bra för huvudpersonen i fortsättningen med. Gör mig inte besviken!

Fyra Fyllebilder

(kan vara tagna av vem som helst)

Tio Höstbilder

Stort Tack!

Efter en veckas intensivt lyssnande på Bert Jansch kommer tipset, från Spotify därifrån all denna musik förmedlats: Du kanske skulle gilla Bert Jansch? Hört något av honom? Jag kan tipsa tillbaka till dem att en strömmande musiktjänst som finansieras dels med reklam, dels med prenumerationer för de som vill slippa reklamen, och som dessutom sparar musiken på användarens hårdisk för att minska bandbreddsbehovet kanske skulle kunna vara något? Hör av er om ni vill!

Idéalism och idéologi - olika skit, olika namn

I dag var jag med om något som inte hänt sen jag på högstadiet, då jag uppgav för en skolmatsalsvärdinna att jag inte var vegetarian av religiösa skäl, fick veta att jag var det av "idéella" skäl. Jag minns att denna lilla struntsak gjorde mig väldigt frustrerad. Kanske lite arg för att ha blivit pådyvlad något jag inte höll med om, då jag var och är vegetarian främst av smakskäl, sedan i fallande ordning hälso-, miljö-, och först senare, i en underordnad roll de idéologiska skäl jag antar att hon syftade på, och tyckte var idéologiska snarare än, ja, varför inte etiska?

Idag hände i alla fall något liknande då jag pratade med någon som läser samma kurs som jag, och vi pratade om diktonomin mellan materalistisk och idéalistisk. Jag sa på förekommen anledning att jag hellre skulle köpa ett skrivbord än att ta ett från en möbelpool, inte bara för att det inte finns någon möbelpool, utan kanske i högre grad för att möbelpoolsmöbler ofta är ganska fula.

Detta tyckte hon var materialistiskt, och hävdade att hon inte var intresserad i huruvida möbler var snygga eller inte, bara de fyllde sitt syfte. Jag hävdade då att det snarare var hon som var materialistisk, eller i alla fall att jag som såg ett skrivbord som någon slags bärare av skönhet i var väl över på den idéalistiska sidan. Hon svarade då att hon försökte i högsta möjliga mål hålla sig borta från idéologier för att de låste in henne i vissa tankebanor. Som om det hade något med saken att göra.

Och här sitter jag och är frustrerad, upprörd och lite arg. Kanske för att hon ser mig som en förstockad människa som vill ha ett fint bord istället för att tänka fritt. Kanske för att en ganska trevlig diskussion förstördes, på ett så irriterande sätt. Men varför bryr jag mig så mycket?

Man kan tänka sig att det inte spelar någon större roll, ingen tog egentligen illa upp, missförståndet ledde inte till några konsekvenser utanför mitt huvud, jag är inte elitist och tycker inte att någon person är dum i huvudet för att denne inte kan skilja på idéologi och idéalism.

Vad är det då som gör att jag sitter är och bryr mig?

Kanske är det av samma anledning som jag rättar stavfel i de kursarbeten jag läser en gång, för att sedan inte spara ändringarna och slänga filen. Någon slags kompulsiv/obsessiv störning parat med en föreställning om fristående idéal, såsom skönhet och frihet från stavfel.

Nu kan det vara så att jag behöver hjälpas ur min kanske lite tråkigt borgerliga tankemässiga förstockning av en rejäl dos ideologi av klassiskt marxistiskt slag, men det är just det som är min poäng: Det är skillnad på idéologi och idéalism!