fredag 19 februari 2010
Baba Tuba
Jo, jag och min vän Axel har spelat in en låt, för att det är skoj. Den är sådär halvpretto och man kan se musikvideon här och ladda ner låten här. Håll till godo!
söndag 7 februari 2010
Tre Teorier: Uppföljning
Så här går det sammanfattningsvis med mina teorier.
1. Tråkverkligheten är stängd för tekniskt underhåll.
2. Man sover bäst om det är tyst och mörkt och man är jävligt trött.
3. Positiv förstärkning, regissörsjävel! Ge tecken, om jag följer dem, belöna mig. Om det går förlång tid förloras effekten, och saker blir tråkiga. Jag får försöka igen vid väl valt tillfälle...
Sammanfattningsvis: Hajde världen, jag är trött på att vänta!
måndag 1 februari 2010
Teorier
Jag har tre teorier. De är som följer:
1. Man kan inte byta fem år av sitt liv mot en plats på Sociologi A. Inte ens om någon har en position på en institution och säkert skulle ha användning av fem års av någons (min) tid. Hur kul är det att bo i en genomreglerad värld? Jag vill byta en plats på en utbildning mot fem år i en väpnad motståndsrörelse, men det är tydligen lite för mycket äventyrsbok för verkligheten. Jävla tråkverklighet.
I och för sig så kanske det är tur för min del. Jag i en väpnad motståndsrörelse? Ingen bra idé! Så om nu verkligheten bara kan tänka sig att kontra med ett par distanskurser, lite disciplin samt en gnutta genialitet så kan jag känna att verkligheten kan få fortsatt förtroende. Det går ju så bra annars, och sedan ett nej till Sociologi A i Uppsala. Så himla onödigt...
2. Man sover bättre om man lyssnar på musik som man skulle höra i en film när kameran zoomar ut från sängen, genom fönstret och över hustaken, gärna lite femtiotals-disneytecknat sådär. Musik som Edith Piaf. Får se hur det går med det, bra eller dåligt, det får vi se...
3. Min tredje teori är något intangibel, som det faktiskt heter. Den går ut på, ja, det är följdaktligen lite svårt att säga. Men om man känner att man hamnat i ett film-montage, och det finns riklig tillgång på avrivna lock från ett paket gauloises, och om Sören Kierkegaard tittar uppfordrande på en ifrån ett bokomslag, så får man bara ta tecknen för vad de är. Klyschiga, välvalda och övertydliga. Om någon känner den som regisserar mitt liv kan ni hälsa att det var jävligt bra gjort men att det är bäst att det går bra för huvudpersonen i fortsättningen med. Gör mig inte besviken!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)